Jag har precis bråkat med min pappa.
Alltså, verkligen bråkat.
Skrikigt och slagits.
Jo, jag slog honom.

Jag orkade inte. Lånade hans mobil för att skicka ett sms.
Sen bläddrade jag lite i hans inkorg, mest för att se hur många "godmorgon älskling" det fanns.
Så såg jag nåt om mig så jag var tvungen att läsa.
Det handlade om Lasse och Rut (Kates föräldrar, Kate är pappas fru) och om att jag inte bjudit dom.
Tydligen vill min farfar inte komma på min student för det, "för dom där jävla sandinarna". Han kommer bara för pappas skull.
Jag blev så jävla ledsen då. Läste lite till, jag är visst jättehemsk.
Kollade såklart vad pappa skrivit, det var inte så farliga saker.
Det värsta var typ att han skrivit till Kate att hon är den bästa som finns och han älskar henne mest i världen. Allt är alltså mitt fel, igen.
"Du är bäst ändå, jag älskar dig mest av allt"
Men alltså, jag är ditt barn!? DET ÄR MIG DU SKA ÄLSKA!!!

Anyways, han kom på mig.
Så vi började bråka och en massa kom upp.
Sånt jag velat säga aslänge.
Men mest handlade det om Lasse och Rut.
Jag gjorde klart för honom att det ÄR mitt beslut att dom inte ska komma eftersom jag valt att enbart bjuda min släkt.
Fast han tror ju det är mamma som tvingat mig att säga nej och att jag inte vågar stå på mig mot henne.
(Fast egentligen är jag ju mycket värre mot henne)

Jag hoppas han fattade vad jag tycker nu. Sa ju lite saker som att han bara prioriterar Kate och sådär.
Vi får väl se vad som händer nu. Jag är rädd, så jävla rädd.
Bad också Frida ringa farfar imorgon för att ta reda på vad Kate sagt till honom egentligen.
För det känns konstigt att min farfar skulle hata mig och min mamma och sådär.
För..det är inte farfar. Han är snäll!
Nu väntar jag bara på att Sandra ska hämta mig, för här vill jag inte stanna.

Jag är olycklig.
There, I said it.
JAG ÄR OLYCKLIG.

Men jo, ensam är jag allt.
Känner mig alltid sjukt jävla ensam.
Är i stort sett alltid ensam också.

Alla har någon och ingen tid över för mig.
Seriöst, när träffade jag någon som verkligen ägnade sig åt mig och ingen annan?
Det var sjukt längesen. Alltid är det nåt som kommer emellan.
Typ sms och såndär skit, som drar uppmärksamheten från mig.
Och jag vill inte vara ensam.
Inte en enda dag till i hela mitt liv.
Aldrig aldrig aldrig.

Jag vill inte behöva sitta ensam en fredagkväll igen och gråta.
För jag är så jävla patetisk och sorglig.
Jag vill låsa in mig med nån och tvinga den att låsa ute sin mobil, sin dator, allting.
Få den att se mig och bara mig, ingen annan.
För jag orkar inte alltid komma i andra hand.
Det är fan inte kul. Inte alls.
När är jag den första personen just DU tänker på?
Aldrig va.
Nä, jag trodde väl inte det heller.

Jag är lite halvdålig på att blogga.
Har ingen tid direkt, men nu verkar det ordna sig.
En vecka kvar i skolan och sådär bara.
Snart Siesta också och bara därför tänkte jag bjuda på en packlista!

• Sovsäck
• Liggunderlag
• Kudde
• Sprit + läsk (bara för att)
• Smink, duschgrejer, hårgrejer, deo och sånt. (för jag vill vara snygg)
• Klädombyte
• Stövlar (dom är snygga och vattentäta)
• Solkräm
• Pengar, såklart. Och leg, så jag kommer in.
• Plattång, spegel
• Partysugrör och lite plastmuggar (plötsligt blev allt roligare)
• Varm jacka, lonkisar, vantar, mössa (det lär bli kallt)
• Solisar
• Tält + pressening, det regnar in
• Silvertejp och bomull. Nåns skor kan ju gå sönder!!
• Många par strumpor!
• Tandborste, tandkräm och sådär

Allt detta ska såklart få plats i min vandringsryggsäck.

Kommer jag få sova i en soffa inatt?
Det återstår att se men ja, I do think so.
Underbart. <- sarkasm

Det är märkligt hur man förtränger saker.
Såna där saker som man borde minnas.
Jag minns knappt nånting av min barndom.
Folk brukar väl åtminstone ha vaga minnen av leksaker och sånt?
Jag minns nästan ingenting.
Mitt tidigaste minne är en den första boken jag läste själv när jag var runt 6 år.
Den handlade om en hund som hade ett lapptäcke den aldrig kunde vara utan.
Och sen en dag, när han var ute och lekte, gick hela täcket sönder.
Tygbitarna hamnade lite överallt och hunden var jätteledsen.
Han hade bara en liten liten bit kvar,
men så bestämde hans syskon att de skulle hitta alla de andra bitarna.
Och det gjorde de, mamman sydde ihop täcket igen och valpen blev glad.

Det är i stort sätt allt jag minns. Förutom ett annat minne jag har när jag var med min storebror och spelade fotboll med hans kompisar utanför skolan och jag stod i mål.
Bara för att jag inte skulle känna mig värdelös fällde dom sig själva och sånt. Det var rätt roligt har jag för mig.

Aja, det är mystiskt iaf. Att jag knappt inte minns nånting.
Det har väl knappast hänt nåt som gör att jag förtränger det, som en försvarsmekanism?
Fan, jag blir orolig av att inte minnas.

Yes, igår var det allt Popadelica igen och det var sjukt bra.
Det som sågs var Niccokick, Kristian Anttila, Lasse Lindh, 64revolt, SoKo och Hästpojken.

Niccokick var sjukt bra som start, införskaffade en liten Niccokick-tischa och sådär. Var sjukt pepp på att se dom och dom var bra!
Anttila, njaaae. Igår var han lite för emo för mig. Aukustiskt och sådär, var väl rätt tråkigt egentligen. Inte värt att missa Kapten Röd för.
Lasse, ooh, Lasse. Så JÄVLA bra. Lasse var så jävla peppad, jag var så jävla peppad, alla andra var så jävla peppade också! Sjukt bra var det allt!
64revolt var också pepp som fan, ooh vad vi dansade <3
SoKo, nja. Lite trist, kanske för att allt annat varit så jävla röj och så kom hon och var lugn. Men det var mysigt iaf, hon är sjukt jävla söt.
Hästpojken var röj också, åkte väl på liite väl mycket stryk där men det var ju värt det, även att det värker i hela kroppen idag.

Jaha, och sen då. Lillen, Lövet, Johanna och jag satt och chillade efter Hästpojken när dom andra kollade på Hidden Cameras eller vad det var. Anyway, när vi satt där kom först Lasse förbi och chillade lite med oss en stund, några minuter senare kommer Anttila och direkt efter honom kom en fotograf och undrade om han fick fota oss till nån studentkårstidning. Sure! Och i samma veva fick jag ett sms från Hanna, jag kunde visst inte åka med dom hem. Shitshit, ringde Fidde och kollade om han kunde och det var väl en jävla tur det att han inte gått och lagt sig, annars hade jag väl fortfarande suttit i Huskvarna.

Tack så sjukt jävla rövmycket Fidde! <- Hedersomnämnande
Tack till alla andra som gjorde min dag värd också. Puss

Åååååh.
Jag blir så jävla irriterad ibland.
"LÅT BLI"
Seriöst?
Varför i helvete skriver dom låt bli på allting?
Jag har ju inte ens gjort nåt från början.

Pappa anklagade mig för att ha druckit upp deras juice men det var han som glömt att ta fram den.
Nu har dom börjat märka allting med "LÅT BLI".
Jag har ju för helvete inte ens gjort nåt?
Jag menar, det stod en burk i frysen.
Det står "LÅT BLI" på den och den är ihoptejpad.
Klart som fan man kollar då, eller hur?
Hade det inte stått nåt på den hade jag ju inte ens lagt märke till den.

Fattar inte vad fan dom sysslar med, men jag har en tröst iaf:
Det är förhoppningsvis bara ett halvår kvar.
Jag tröttnar snart på riktigt.